SäkerhetsRådgivarna AB är Sveriges ledande utbildnings- och tjänsteföretag inom transport av farligt gods. Verksamhetens affärsområden omfattar även angränsande lagstiftning såsom kemikaliehantering och farligt avfall.

Klassificering
  1. Farligt gods
  2. Introduktion
  3. Klassificering

Klassificering

Klassificering av farligt gods syftar till att identifiera och beskriva godset och dess farliga egenskaper. Själva klassificeringen ligger sedan till grund för den fortsatta hanteringen av det farliga godset. Avsändaren är ansvarig för att identifiera och klassificera farligt gods. En informationskälla för en kemisk produkts farligt gods klassificering är avsnitt 14 i säkerhetsdatabladet. En fullständig klassificering består av ett antal olika grunduppgifter; UN-nummer, officiell transportbenämning, klass, sekundärfara, förpackningsgrupp och miljöfarlighet.

UN-nummer

UN-nummer är ett identifieringsnummer för farligt gods som består av fyra siffror. Dessa nummer fastställs av FN enligt deras klassificeringssystem och används internationellt. UN-numren är gemensamma för alla transportslag.

Officiell transportbenämning

Officiell transportbenämning är det namn som ska användas för att beskriva det farliga godset i exempelvis godsdeklarationen. Benämningen är oftast ett kemiskt eller tekniskt namn på ämnet och kan utläsas i farligt gods listor i aktuella regelverk (ADR, RID, IMDG-koden, IATA-DGR).

Ämnen och blandningar som inte är namngivna, men som uppfyller kriterierna för att klassificeras som farligt gods ska hänföras till en passande samlingsbenämning. Benämningar som slutar på n.o.s. (not otherwise specified) är exempel på sådana samlingsbenämningar. En n.o.s.-benämning ska i de allra flesta fall följas av ett kemiskt eller tekniskt namn på en eller flera farliga beståndsdelar inom parantes. Handelsnamn får i dessa fall inte användas.

Klass och sekundärfara

Farligt gods delas in i nio olika klasser beroende på dess farliga egenskaper.
1 Explosiva ämnen och föremål
2 Gaser
3 Brandfarliga vätskor
4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, polymeriserande ämnen och fasta okänsliga explosivämnen
4.2 Självantändande ämnen
4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
5.1 Oxiderande ämnen
5.2 Organiska peroxider
6.1 Giftiga ämnen
6.2 Smittförande ämnen
7 Radioaktiva ämnen
8 Frätande ämnen
9 Övriga farliga ämnen och föremål

För ämnen som har mer än en farlig egenskap är det vid transport den dominanta faran, primärfaran, som avgör till vilken klass ämnet hänförs. Exempelvis tillhör metanol, som både är en brandfarlig och giftig vätska, klass 3 då brandfaran i detta fall anses vara dominerande, medan giftigheten (6.1) anses vara sekundärfara under transport.

Förpackningsgrupp

Inom vissa klasser kan farligt gods delas in i tre förpackningsgrupper (I, II eller III) beroende på hur farliga egenskaper ämnet har.
I Mycket farligt
II Farligt
III Mindre farligt

Miljöfarlighet

Alla ämnen och blandningar i klass 1-6.2 och 8-9 som uppfyller kriterierna för miljöfarliga ämnen (vattenförorenande) ska även betraktas som miljöfarliga vid transport.

1-2-3_2123_2123_new123_new2123_new3123_new4123analyzecart_2cartclosecoffee_2coffeecources_2cources_3courceseducation_2educationemail_2emailemergency_2emergencyexampleexternaliconfinder_facebook_7928facebookexternaleducationsupport_2regulationsemergencyleft-arrowlogo-squaremapmenuminusphone_2plusregulationsright-arrowshopping-cartsupport_2support